Staffens i Olofsbo har fått nytt halmtak

Den fina hembygdsgården i Stafsinge är en av få bevarade helt kringbygda gårdar, där alla takfall ännu är täckta med strå. Det är ett omfattande arbete att underhålla dessa tak, men stiftelsen Olofsbo hembygdsgård tar en bit i taget varje år. Förra veckan kunde en slutbesiktning genomföras av årets etapper.

Det nya halmtaket lyser gult i höstdiset.

Man kan fråga sig varför det finns ett stråk av annan färg mellan det gamla och det nya taket. Anledningen är att de plana takfallen täcks traditionsenligt med halm, medan takkupor och ränndalar, som är mer utsatta för slitage, täcks med vass. I mötet mellan den nya halmen och vassen har lagts ett stråk av ny vass. Halmen har annars en tendens att vittra snabbare, när den ligger intill den äldre vassen. 

Även den norra gaveln mot landsvägen har fått ny vasstäckning.

Bosgårdsfallets dammvall är färdig

Förra veckan, i ett stilla höstregn, genomförde vi en slutbesiktning av dammvallen vid Bosgårdssfallet; Kulturmiljö Halland, representanter för Torups samhällsförening, Hylte kommun och PEAB. Stenmuren är nu återuppbyggd, stabiliserad och pågjuten med en betongkant. Förutsättningar finns nu för att sätta upp en dammlucka och återskapa dammens vattenspegel. En positiv "bieffekt" med arbetena är att en slingrande liten grusväg har iordningställts upp till dammvallen, för transport av material. Denna väg har nu ökat tillgängligheten betydligt till miljön, för alla som inte är sugna på bergsklättring eller halka runt på små och mer äventyrliga skogsstigar.

Slutbesiktning av vallen från den spång som finns mellan vall och fall. 

Stenmuren är återuppbyggd och pågjuten och ska nu kunna stå emot vattenmassorna som flödar från Ivesjön.

Området runt fallen är spännande och det finns mycket att upptäcka. Utöver naturupplevelser finns det en mängd spår efter tidigare aktiviteter. Överallt kan man hitta stengrunder efter alla de byggnader som en gång fanns på platsen; kvarnar, sågar, grishus och fabriker.

En av alla stengrunder som finns i miljön. Den stora granen som växt upp ovanpå stengrunden vittnar om att åren gått sedan platsen var fylld av verksamheter av alla de slag.

Vi får nu önska Torups samhällsförening lycka till i fortsättningen med utvecklingen av miljön.

Rydö missionshus

Byggnadsminnet Rydö missionshus i Rydöbruk har genomgått en mindre renovering under tidig höst. Arbetena har varit utvändiga och omfattat byte av trasiga hängrännor samt ommålning av fasad och fönster. Några bräder och lite locklist har även bytts. 

För åtgärderna har man fått byggnadsvårdsbidrag från länsstyrelsen. Fastighetsägare är Södra Nissadalens missionsförsamling. Antikvarisk kontrollant Björn Ahnlund, Kulturmiljö Halland.

Panelen, som är i original och i mycket bra skick, har
målats om med falu rödfärg, fönster och dörrar med linoljefärg.

Entrédörren.

Missionshuset från 1901 är i mycket bra skick. Interiören har
stått sig väl genom åren trots - eller på grund av att byggnaden
är ouppvärmd

Björn Ahnlund

Landskap, landskap, landskap!

En vecka i september gick PESCRL - Permanent European Conference för the study of the Rural Landscape, av stapeln i Göteborg och Mariestad. Under en veckas tid fick ca 250 deltagare, varav undertecknad från Kulturmiljö Halland, från mer än 30 länder, möjlighet att välja bland ca 200 olika föreläsningar om forskning och projekt kring landsbygdens landskap.

Andra hälften av konferensen hölls i Mariestad, på Göteborgs universitet, institutionen för kulturvård. Här fick vi bl.a. besöka den helt nyinvigda parken med nya byggnader för trädgårdsundervisning.

Föreläsningar utgick från t.ex. energiproduktion, jordbruk, EU-bidrag, avbefolkningsproblematik, igenväxning, städernas utbredning, landskapets historia, förändringar, tillgänglighet, trädgårdsskötsel, arkeologi och kulturarv. Det vill säga ett fantastiskt smörgåsbord med allt som pågår ute i Europa och i Sverige beträffande forskning kring landskapet ur alla möjliga perspektiv. Mycket av dessa idéer och perspektiv kan vi använda inom vår verksamhet med den halländska kulturmiljön.

Föreläsningarna avlöstes av ett avbrott på onsdagen  med fyra olika exkursioner, på olika landskapsteman, på vägen mellan Göteborg och Mariestad i det osannolikt vackra höstvädret. Jag åkte med exkursionen på temat trädgård; Garden landscapes, som bl.a. innehöll ett besök på Läckö slotts köksträdgård. Sedan några år produceras här ekologiska grönsaker, rotfrukter och kryddor,under ledning av den kände trädgårdsarkitekten Simon Irvine. Köksträdgården är planerad enligt äldre ritningar och metoder, på ett mycket estetiskt sätt, och ger en riklig skörd som kan avnjutas på restaurang Hvita Hjorten, representerad i White guide, på Naturum intill slottet.

Simon Irvine i köksträdgården på Läcköslott, visar stolt upp ett exempel på hur ekologiskt odlade grönsaker kan uppnå en imponerande storlek, utan skadliga kemikalier och gödning.

Resan gick sedan vidare till Lassegården i Karleby, utanför Mariestad; en äldre gård som restaurerats och byggts om till café, restaurang och mötesplats där gårdens egna småskaligt producerade och ekologiska produktion serveras. Lassegården är ett exempel på hur den småskaliga jordbruksproduktionen kan vara en framtid för landsbygden, som ett komplement till mer industriellt jordbruk.

Joakim Lilja på Lassegården slår allt gräs med lie, med sådan briljans att han blev svensk mästare helgen före vårt besök.

Mycket på gång!

Just nu är det många projekt på gång som syftar till att bevara, rusta upp och återställa viktiga kulturarv runt om i länet. Bilderna nedan är från några exempel på vad som pågår. Vi får säkert tillfälle att återkomma med ytterligare rapporter från dessa renoveringar.

Dammvallen vid Bosgårdsfallet i Torup återställs.

Femsjö skola får nytt tak och den fina verandan ska renoveras.

Lindhovs kungsgård, utanför Varberg, har fått ny panel, enligt ett äldre utseende.

En renovering av Lottastugan i Societetsparken i Varberg ligger i startgroparna.

Det tysta kulturarvet

Hur ser invandrares relation ut till hembygden och kulturarvet? Både det gamla och det nya. På Katrinebergs folkhögskola arrangerade Halländska hembygdsrörelsen, i samarbete med Kulturmiljö Halland och med stöd av länsstyrelsen, 9 oktober en kväll där två inflyttade svenskar berättade om sina erfarenheter.


















Först ut var Hamdi Arifaj som flyttade till Sverige från Kosovo för ungefär 25 år sedan. Han berättade om sin uppväxt och om filmen "I främmande land" som hade premiär i maj i år och som Hamdi själv producerat.

Hamdi Arifaj

Efter Hamdi Arifaj tog Theodor Kallifatides vid. Han berättade om hur han en gång hamnade i Sverige och hur han såg på invandrares bidrag till det svenska samhället. Han avslutade med att läsa ett stycke ur sin nya bok "Med sina läppars svalka".

Theodor Kallifatides

Inlagt av
//Dennis Axelsson