Ett grundläggande problem från bevarandehåll och även fastighetsekonomiskt är de krav som nya bygglagstiftningen ställer när det gäller energibesparing. Här likställs nämligen gamla hus med nyproducerat vad gäller energiåtgång. Enligt de undersökningar som gjorts på gamla hus som renoverats för att förbättras ur energisyfte, är man idag dock inte i närheten av de gränsvärde som ställts upp. Frågan är om det alls är möjligt?
På seminariet beskrevs metoder occh modeller för byggnadssimulering, d v s hur man kan beräkna energiåtgång utifrån olika scenarier och insatser. I ett gammalt hus är de svårare att göra beräkningar än i ett nytt där man byggt med moderna material och teknik. (Frågan är då var det brister, i metoden eller de gamla husen?). Vid renoveringar särskilt av större, komplexa byggnader är noggranna förundersökningar särskilt viktiga så att inte åtgärderna på sikt motverkar sitt syfte genom att bryta ned byggnaden i förtid, vilket har hänt vid energisparinsatser. Ofta märks inte negativa följder förränn efter 10-20 år.
Foto: Familjebostäder, Göteborg
Det var intressant att ta dela av de tester av nya isoleringsmaterial som gjorts av ett par unga forskare på Chalmers. Ett material, vakuumisolering VIP, har testats i fullskalemiljö på ett landshövdingehus vid Mariaplan i Göteborg. Mätningar av fuktkvoter etc görs kontinuerligt. Materialet, som redan används som byggnadsisolering i bl a Tyskland, utvecklades från början för kylskåp och består av en kärna av kiselpulver (be mig inte utvecka det närmare..). Det levereras såsom aluminiumfolieklädda skivor, ca 1-2 cm tjocka i olka storlekar. (2 cm motsvarar 10 cm mineralull, dvs fem ggr så effektivt). Det väger heller inte mycket. Nackdelen är att plattorna är känsliga; de går inte att dela eller spikas, då punkteras de och får sämre egenskaper. De kräver också ett ramverk där man kan fästa dem mot en husfasad. För att undvika köldbryggor måste man isolera utanpå panelen i något annat material, som går att spika i. Härtill tillkommer en luftspalt bakom ytterpanelen. Det andra materialet som förevisades hette Aerogel och är liksom vacuumisolering ett kiselbaserat material. Det har främst använts i andra sammanhang såsom i rymddräkter och rörisolering i industrin. Det är ungefär 40% Fördelen med aorogel som husisoleringsmaterial är att det är flexibel. Det måste dock blandas med andra material (ren aerogel är mycket skör) Som ingrediens ikompositnmaterial leveraras det i form av duk/väv ca 3-10 cm tjock. Man kan spika och klippa i det utan att egenskaperna försämras. Man har också börjat använda det i putsbruk (exempel från Schweiz). Materialet är hydrofobiskt, dvs stöter bort fukt, men är samtidigt ångenomsläppligt! Sett till dess egenskaper kan man alltså se att det har stora fördelar vid t ex fasadisolering. Ingen extra isolering eller luftspalt verkar behövas.Det är vidare transparant och försök att använda det istället för glasfönster har gjorts men här kommer det rena materialets skörhet in och ställer till det. Materialet har mkt låg värmekonduktivitet, ung förmåga att leda värme, lägre än stillastående luft. Slutligen till nackdelen: Det är dyrt...Kommersiell användning i byggindustrin och större volymer är fortfarande i sin linda, men kan komma att förändras. (Verkade som att några företag i USA låg i startgroparna här).
Vi tittade slutligen lite på ett konkret exempel, kvarteret Måsen i Falkenberg, som ägs av FABO. Här finns fyra hyreshus uppförda 1945, som står inför rernovering med energisparåtgärder. Byggnaderna är med i bevarandeprogrammet. De är i betongstomme som putsats. Olika åtgärder diskuterades. Går det att tilläggsisolera utan att förvanska? (Kanske som ett pilotprojekt med aerogelduk eller puts var vi flera som tänkte.) Andra åtgärder som diskuterades var fönsterbyte alt fönsterrenovering, isolera yttertak och tillföra solceller samt tapp-/avloppsvattenvärmeåtervinning.
Det här blev utförligare än jag trodde men ämnet engagerar! Det finns alla skäl att hålla sig ajour med nya teknikrön och förordningar. Samtidigt tror jag det är viktigt att dessa granskas utifrån och ur andra perspektiv, bl a ur kulturmiljönvårdens långsiktiga synsätt. Frågor som t ex dyker upp är ju livslängd och livscykelanalys kontra energiåtgång, de nya materialens hållbarhet och säkerhet etc. Man kan naturligtvis även ställa frågan om ny teknik ska lösa alla energibesparingsproblem, men det är en annan större diskussion.
Nästa seminarium ska hållas i på Kulturmiljö Halland längre fram i vår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar