Kulturarv och klimatförändringar

Klimatförändringar kommer med all säkerhet att ske och delar av vårt kulturarv kommer påverkas av dessa. Idag har vi trots det ingen regional överblick över vilka klimatförändringar som kommer påverka kulturarvet, hur påverkan kommer se ut och vad vi kan göra för att vara väl förberedda.

Med hjälp av projektmedel från Region Halland samarbetar nu Kulturmiljö Halland med Västarvet och länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland kring att ta fram ett ambitiöst kunskapsunderlag som möjliggör att bland annat halländsk bebyggelse, landskap, fornlämningar, arkiv och samlingar kan möta framtida förändringar på ett så väl förberett sätt som möjligt. Detta genom att analysera och kategorisera redan befintliga kulturmiljöunderlag och kombinera dem med framtidsanalyser från SMHI. Stor del av redovisningen kommer ske i kartskikt där man kommer kunna titta på hur olika kategorier av kulturmiljöer påverkas i olika delar av Halland och Västra Götaland.

Exempel på hur arbetet kommer att redovisas i olika kartskikt och kategorier.

Arbetet är i full gång och kommer färdigställas under våren 2016.

Inlagt av
//Dennis Axelsson

Ett meddelande från svunnen tid

"Lottatugan" långt innan Lottakåren tog över, och innan stugan byggdes om 1901.

I Societetsparken i Varberg pågår renoveringen av Lottastugan för fullt. Galtabäcksskeppets bygglag driver projektet med renoveringen och kommer sedan att fylla stugan med aktivitet. Det kommer att medföra en del förändringar för att huset ska kunna användas året om och vara tillgängligt för alla. Förhoppningsvis kommer vi ändå känna igen den lilla stugan, som fick sin utformning för mer än hundra år sedan. Huset byggdes på 1880-talet som fotoateljé, en s.k. dagsljusateljé med stora fönster mot norr som släppte in ljus utan att ge skarpa skuggor.

Den siste fotografen var Edvard Mathsson som bodde i huset från 1896 till sin död 1940. 1901
lät Mathsson bygga till huset med fler arbetsrum och entrén flyttades till norrsidan. Trots
införandet av blixt och ombyggnader har byggnaden behållit sina stora norrfönster. Huset har fram till idag i huvudsak sett ut som efter denna ombyggnad. Under dagens renovering har dock Edvard Mathssons skylt dykt upp som ett tydligt fysiskt spår efter husets ursprung och anknytning till Societetslivet i Varberg.  Det var ju när man var utvilad och fräsch efter den hälsobringande kurortsvistelsen som man ville få ett porträtt med sig hem!

Svaga spår av en skylt med texten Evd. Mathsson Ateljé, i jugendstil, den stil som var på modet under tidigt 1900-tal.

En titt på ärendehögen...

Låt oss stanna upp ett slag och göra ett litet nedslag i den fortlöpande ärendehanteringen.
Efter en lugn inledning på året har det nu tagit fart på våra uppdragsgivare och sedan några veckor är det full rulle med nya ärenden från olika håll. Själv märker jag det särskilt när det gäller Halmstads och Falkenbergs kommuner där jag är ansvarig. Vad det beror på är svårt att säga men det verkar som att det är en ökande aktivitet vad gäller ny - och ombyggnader samt renoveringar. Här kommer ett litet axplock från ärendehögen och på gång-listan:

• Lämna synpunkter på väckt fråga om byggnadsminnesförklaring av Edenberga brandstation.
• Skriva yttrande om detaljplan för Eldsberga 6:13.
• Dito för Svartmunken 1, Nytt parkeringshus
• Dito för detaljplan för Lyngåkra 4;65, Harplinge socken
• Utlåtande angående tillbyggnad Äspelunda 5:1 i Glommen, Morups socken
• Dito angående Tegelbacken 1 i Falkenberg.
• Lämna synpunkter på programsamråd Fördjupad översiktsplan för södra och norra kusten i Falkenbergs kommun.
• Drottning Kristina, Halmstad, Renovering av Gamla bankhuset
• Slottsmöllan, Halmstad, Hus 10, tillbyggnad av entreparti med hiss.

Den växande ärendehögen. Vy från söder.

Hembygdsföreningen Gamla Varbergs årsmöte

Torsdagen den 26 februari har hembygdsföreningen Gamla Varberg årsmöte, och 30 års-jubileum. De firar bl.a. med att släppa en bok: Hus och gator i Varberg - Bilder och nostalgi från 1980-talet, skriven av Magnus Gustafsson och Stefan Gustafsson. Jag har fått ett exemplar av boken och det är verkligen ett intressant verk. Väldigt mycket har rivits i staden, även sedan de äldre byggnaderna uppmärksammats och pekats ut som kulturhistoriskt värdefulla. Då jag som bebyggelseantikvarie på Kulturmiljö Halland ofta svarar på remisser från Varbergs kommun angående bygglov, planering och rivning har jag blivit inbjuden till årsmötet för att vara med och diskutera lite kring stadsutvecklingen i Varberg.

Visst ser dessa hus vid Västra Vallgatan ganska nybyggda ut?
Vem kan väl ana att de är byggda på 1860-talet efter den stora stadsbranden 1863?

De byggdes 1864 och ritades av arkitekt C J Gerss, som också ritat några andra hus i kvarteret. De finns förstås kvar, även om de är ändrade till oigenkännlighet.

Arbetet fortskrider

Nytt år och nya tag! Vi har mycket på gång på byggavdelningen på Kulturmiljö Halland och de första veckorna har präglats av intensivt skrivbordsarbete. Kulturmiljöprogrammet för Halmstad kom fint och tryckt strax före jul och nu lägger vi sista handen vid programmet för Laholms kommun. Lite justeringar av text, bild och kartor så räknar vi med att skicka över materialet (41 miljöer och 358 sidor långt) till Laholms kommun för påsyn. Kanske får vi se det tryckt innan året är slut?!

Liten stuga i Åstarp, vid Hallandsåsens fot.

Geomteriska former på Torngatan i Laholm.

Sen ska jag ut i fält igen, så snart väder och dagsljus tillåter. Kyrkogårdarna i Veinge, Tjärby och Mästocka ska dokumenteras. En kulturhistorisk dokumentation utgör en viktig del i en framtida vård- och underhållsplan för kyrkogårdarna. Det finns knappt någon annan plats där så mycket av en sockens historia finns samlad som just på kyrkogårdarna. Det är därför mycket viktigt att de tas om hand så att de kulturhistoriska värdena inte försvinner.

Arbetet med att vårda kyrkgårdarna pågår ständigt, här i Mästocka.

Senare i år kommer jag troligen ut på Tvååkers, Spannarps, Sibbarps och Dagsås kyrkogårdar för liknande jobb.