Byggnadsavdelningen på besök i Skåne

Förra veckan samlades den numera krympta byggnadsvårdsavdelningen på Kulturmiljö Halland hemma hos en av kollegorna, Charlotte, i Bonnarp i Ängelholm. En hel dag diskuterade vi utveckling och förändring av vår verksamhet i Charlottes mysiga Skånelänga.

När vi under sen eftermiddagen hoppade in i firmabilen, som skulle ta oss tillbaka till Halland, var vi rätt nöjda med diskussion, konkreta åtgärder och den goda maten och fikat, som givetvis också ingår en sådan här dag.

Kronobränneriet byggs om

Vindsvåningen på det gamla Kronbränneriet på Söder byggs nu om för att rymma Region Hallands kulturverksamhet. Arbetena följs av antikvarisk sakkunning från Kulturmiljö Halland. Inflyttning är beräknad till april så det är - som vanligt dryftas man säga - en rejäl tidspress på bygget. Byggherre är Halmstads kommun, Fastighetskontoret.

Det är ett trevligt hus fullt med kreativa företag och med ypperligt läge vid Nissan så det blir säkert ett jättelyft för Regionens kulturarbetare som idag är utspridda på diverse håll. Ett tag var det ju även meningen att vi byggnadsvårdare skulle flytta med till Krono men det är en annan historia...

Kronobränneriet, som uppfördes på 1770-talet - till stora delar av sten från befästningen - var spritfabrik endast under kort tid, fram till 1790-talet, då det fick en till våning och inreddes till spannmålsmagasin. I början av 1900-talet byggdes det om för Halmstads Spik- och Trådverk. En brand förstörde stora delar av byggnadens innanmäte 1936 men huset byggdes upp igen nu som "industrihotell", vilket det i princip fortfarande fungerar som.

Om det gamla bränneriet tas väl om hand kan man tyvärr inte säga detsamma om det intilliggande huset, den fina läkarvillan från början av 1900-talet. Byggnaden  (som är q-märkt om jag inte missminner mig) står nu och förfaller ca 5 meter från Kronobränneriet! Kommunen bör snarast ta ett samtal med fastighetsägaren.

Björn



BARK:s första årsmöte

6 mars hölls första årsmötet för den nya föreningen för byggnadsantikvarier på Länsmuseer i södra Sverige. Det var en ganska stor skara byggnadsantikvarier, nära 30 stycken, från 10 museer som möttes på Östergötlands museum i Linköping.

Utöver ordinarie mötesförhandlignar berättade Otto Ryding från Boverket om Plan- och bygglagens förhållande till kulturhistoriska värden och kulturmiljö. Tänkvärt och inspirerande, men också en påminnelse om vårt ansvar, att länsmuseerna verkligen har en viktig plats i samhället. Tillsammans, inom BARK, kan vi nog komma fram till hur vi på bästa sätt kan fylla denna plats.

Dessutom blir det också ett sjudande möte och samtal, mellan kollegor, nya och gamla bekanta, när så många likasinnade äntligen kan träffas på ett informellt och lättsamt sätt. Framtiden ser lovande ut!

Otto Ryding från Boverket är kanske den som är bäst insatt i hur kulturhistrosika värden ska hanteras i Plan och bygglagen.

Sittande ordförande, vår egen Dennis Axelsson, fick förnyat förtroende. Genom årsmötet är nu alla länsmuseer i södra Sverige, med Värmland, Västra Götaland och Östergötland som de nordligaste utposterna, medlemmar och representerade i styrelsen.

Tillbaka till 60-talet

Det är tyvärr ingen överraskning eller dåligt aprilskämt:

Enligt dagens HP har Halmstads församling lämnat in ansökan om rivning av prästgården, intill St Nicolai kyrkan, i hjärtat av Halmstads historiska centrum. Man kan fråga sig hur en institution inom Svenska kyrkan, som förvaltar en så viktig del av vårt gemensamma kulturarv, kan komma till en sådan slutsats. Det är mycket som man som antikvarie ska ta ställning till men det här tilhör nog det mest självklara. En rivning får helt enkelt inte ske! Det skulle vara fullständigt förödande ur kulturmiljö- och stadsbildsperspektiv. Dessutom skulle ju värdet med hela kulturmiljövårdsarbetet ifrågasättas. Om samhället inte kan skydda de mest basala delarna av byggnadsarvet skulle vi åter vara tillbaks i kulturvårdens mörka medeltid typ anno1965!  

Varberg

Förmiddagen har spenderats i ett vintrigt Varberg, för att titta på diverse bygglovsärenden, som kan påverka kulturhistoriska värden på olika sätt.




Lilla Träslövs hembager som ligger i en mycket välbevarad äldre träbyggnad i Varbergs innerstadt

Platsarna i Varberg bebyggdes till stora delar med trähus på 1880-talet, men efter samma gatusträckningar som staden som anlades på 1600-talet.



På Östermalm i Varberg ligger några kvarter med egnahemsvillor byggda för järnvägsanställda under tidigt 1900-tal. De flesta har ändrats på olika sätt, men det går ännu tydligt att se likheterna.