2014 års mottagare av Hallands museiförenings byggnadsvårdsdiplom

Den 20 maj delas två välförtjänta diplom ut på Museiföreningens årsmöte. I år delas diplomet ut till två helt olika byggnader från samma tid; 1920-talet, som vi ser som föredömen inom byggnadsvården, också av två helt olika skäl. Även om resultatet är två mycket vackra byggnader, väl omhändertagna.

Kaninen 3 på Engelbrektsgatan är ett flerfamiljshus som genom kontinuerligt underhåll fått behålla sin fantastiska arkitektur och detaljer genom årtiondena, en pärla i tjugotalsklassicistisk stil. Ett gott exempel på hållbart förhållningssätt i en värld där vi måste vara varsamma med våra resurser!

Kaninen 3

Hökagården i Mellbystrand byggdes på 1920-talet som ett av länets många barnkolonier i en nationalromantisk stil; enkel men full av vackra detaljer som lyfter arkitekturen till något utöver det vardagliga. Genom Mellbystrandsföreningens försorg, har huset återfått sin glans exteriört. Interiören var väldigt förändrad men har nu omskapats utifrån kvaliteter från 1920-talet, men omformats så att byggnaden nu ska kunna bli en samlingspunkt för ortens invånare.

Hökagården där renoveringsarbetet ännu pågår för fullt.

Hallandsgården ska få en vårdplan

Just nu jobbar Kulturmiljö Halland med att ta fram en vårdplan för byggnaderna på Hallandsgården i Halmstad. Uppe på friluftsmuseet på Galgberget finns det många intressanta äldre byggnader som på olika sätt berättar om hur livet och vardagen såg ut i Halland för 100-200 år sedan. Väl värt ett besök!

Dessa byggnader kräver sitt underhåll, och det måste göras på ett sätt så att de äldre materialen, byggnadsteknikerna bevaras liksom den patina som erhålls efter århundradena, samtidigt som byggnaderna och miljön ska kunna upplevas av så många som möjligt. Genom en vårdplan kan underhållet planeras på sikt och vilka metoder och material som bör användas.

Kurragömma vid Hörsåsstugan.

Snart öppnar kaféet på Krafsagården.

Seminarium på Riksantikvarieämbetet

I förra veckan deltog Kulturmiljö Halland (dvs jag, Britt-Marie Lennartsson) på ett seminarium på Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Dagens tema var Kulturmiljöunderlag; underlag som används framför allt av kommunerna vid planering och som lyfter fram kulturhistoriska värden. En stor del av dagen ägnades åt hur olika län arbetat med att göra en översyn av riksintressen för kulturmiljövården, enligt Miljöbalken. Som enda talare från ett länsmuseum berättade jag om hur vi arbetat med att ta fram nya kulturmiljöprogram för kommunerna i länet. Framför allt berättade jag om Falkenberg, vars program finns färdigt och tryckt 2013, samt "Stadens Karaktärer i Varberg", ett underlag vi tog fram för stadsområdet och som trycktes 2013.

Lunch på Historiska museet som ligger i samma komplex som Riksantikvarieämbetet, i några av Östermalms mer anrika kvarter.

Tillgänglighet i kulturmiljöer

På uppdrag av Laholms kommun tog vi oss en titt på tillgänglighetsanpassning till butiks- och serveringslokaler i kvarteret Majoren i Laholms innerstad. Att tillgängliggöra offentliga miljöer är viktigt och något som ska/bör göras och som inte hindras av kulturhistoriska värden. Det viktiga är hur det görs.

Laholms innerstad är ingen enkel miljö ur detta perspektiv - en småskalig äldre genuin småstadsmiljö där vart och vartannat hus är av kulturhistoriskt värde. Och som ofta har mellan ett och fem (!!!) trappsteg till entrédörren. Även om ramper kan göras snygga så kan det bli många och de kan bli stora och långa tillskott till de relativt små byggnaderna i den täta stadsmiljön.

Det är inte heller lätt att hitta bra exempel på lösningar i en hel stadsmiljö av Laholms karaktär. De flesta exempel som hittas gäller större besöksmål, som enskilda större museer eller kyrkor.

Genom samverkan mellan kommun, kulturmiljö och handikappsorganisationer ska vi nå fram till en bra lösning, troligen av varierat slag för olika byggnader, och inom en snar framtid kan vi förhoppningsvis se goda exempel på hur det kan se ut i Laholm.

BARK:s årsmöte 2014 - tema värdering och urval

Den 5 mars höll föreningen BARK årsmöte på Jönköpings läns museum. BARK är en intresseförening som bland annat syftar till att stärka den länsmuseala byggnadsvården och att öka samverkan mellan institutionerna.

Temat för årets möte var värdering och urval. Axel Unnerbäck, som numera är pensionerad, har under många år arbetet med ämnet och berättade om sina tankar bakom det som kommit att kallas för "Unnerbäcksmodellen". Riksantikvarieämbetet som under cirka två och ett halvt år arbetat i ett särskilt projekt kring värdering och urval gästade också årsmötet. Cissela Génetay och Ulf Lindberg gav en bakgrund till den plattform som inom kort kommer gå ut på remiss.

Från vänster; Cissela Génetay, Ulf Lindberg och Axel Unnerbäck

Inlagt av

//Dennis Axelsson