Kulturhistoriskt värde - en faktor att räkna med

Inom kulturmiljövården har vi länge varit övertygade om att kulturhistoriska kvaliteter ger ett mervärde till en byggnad. I en nyss genomförd undersökning har vi på Kulturmiljö Halland hittat intressanta samband mellan byggnaders kulturhistoriska värde och priset en köpare är villig att betala.

I senaste numret av Byggnadsvårdsföreningens tidsskrift Byggnadskultur har undertecknad skrivit en artikel där man kan läsa mer om detta. Tidskriften finns att köpa i välsorterade tidningsbutiker.

 

 

Inlagt av //Dennis Axelsson

Höghus i Hästen

I ett debattinägg i Hallandsposten kommenterar nu Kulturmijö Halland planerna på 5-6 våningsbebyggelse i kv Hästen mitt i Laholms innerstad. Vi hoppas att inlägget sätter ytterligare fart på debatten om Laholms unika stadskärnas framtid. Ett upprop mot den planerade bebyggelsen har satts igång på Facebook bla (http://www.laholm.se/bygga-bo/planer-och-utredningar/planer/detaljplaner/utstallning-detaljplaner/kv-hasten/). Så här skrev vi:

Som bl a framgått av artiklar i HP finns långt framskridna planer på en kraftig exploatering av Kvarteret Hästen i Laholm. Projektplanerna som nu är i utställningsskedet innebär att ett sexvåningshus samt flera 4-5 våningshus ska uppföras i Laholms gamla, i övrigt lågt bebyggda stadskärna. Som en konsekvens av denna byggnation föreslås att byggnaden mot torget från mitten av 1800-talet rivs och ersätts med ett hus i fyra våningar för att dölja det planerade höghuset.

Trots positiva ansatser, såsom att skapa en trevlig innergård i kvarteret, menar vi att bristerna med förslaget är alltför uppenbara. Bebyggelsen strider fullständigt mot karaktären i Laholms historiskt sett låga och unikt välbevarade stadskärna, dvs. det som en gång gjort Laholm till riksintresse för kulturmiljövården - och som därför Länsstyrelsen hade starka invändningar mot i samrådsskedet. I den nya planen över kvarteret Hästen har exploateringsnivån inte tonats ned, snarare tvärtom. Detta ger även oroväckande signaler om hur man från ansvarigt håll ser på staden som helhet och vilja att hävda dess särart.

De flesta som har kännedom om Laholm kan nog instämma i att det som främst ger stadskärnan dess särart - av vissa kallat varumärke - är småskaligheten och den gamla välbevarade bebyggelsen. Jämfört med de flesta andra svenska stadskärnor står Laholm här ut som ett lysande undantag . Med tur och skicklighet har, sedan rivningsvågen ebbat ut, denna idag alltmer unika stadskaraktär kunnat bevaras. Laholmsborna är med rätta stolta över detta faktum.

Med det föreliggande förslaget öppnas dörrarna för en helt ny skala i stadskärnan, som idag består av 1-2 vånings hus, i enstaka fall 3-våningshus. Vi menar att detta är fel väg att gå. Den låga bebyggelsen i stadskärnan har ett egenvärde; något som präglat stadsbilden genom århundradena och skapat dess speciella intima karaktär. Detta bör vi vara rädda om. Högre hus i Laholm, menar vi skulle kunna vara möjligt, men låt den unika stadskärnan vara en fredad zon!

Argumentationen för den höga exploateringen är diskutabel. Att det inte skulle vara ekonomiskt att bygga i lägre skala är i sig ett tveksamt argument. Flera moderna byggnader i centrum där skalan anpassats till befintlig bebyggelse tyder på motsatsen. Men det ekonomiska resonemanget blir i detta fall främst ett mycket kortsiktigt och snävt argument. Man kan ju även fråga vad en förlorad särart/varumärke kostar för en stad?

Erik Rosengren, landsantikvarie, Kulturmiljö Halland

Björn Ahnlund, bebyggelseantikvarie, Kulturmiljö Halland

Kommande vy i riksintresseområde? Saxat ur planbeskrivningen för kv Hästen

Inlagt av Björn Ahnlund

Brunnsbacka sågkvarn

Brunnsbacka sågkvarn är ett av Hallands cirka 50 byggnadsminnen. Den ligger i Södra Unnaryds socken i östra delen av Hylte kommun i en liten skogsglänta vid en bäck som rinner upp i den intilliggande Kroksjön.

Anläggningen, som består av en kvarndel och en såg med stickhyvel och separat såghjul, är till sina äldsta delar förmodligen uppförd under 1700-talet. Sin nuvarande utformning fick den på 1870-talet i samband med en större renovering. Sågdelen var i bruk fram till 1930-talet och kvarnen något längre.

En anläggning som denna är i behov av kontinuerligt underhåll och under sommaren har ett nytt vattenhjul tillverkats.

Det nya vattenhjulet är tillverkat av ek.

Ett upplag till det stora vattenhjulet har också bytts ut.

Det stora vattenhjulet tillfälligt upphängt med hjälp av spännband.

//Inlagt av Dennis Axelsson