DEN HÄR BLOGGEN DRIVS AV KULTURMILJÖ HALLANDS BYGGNADSVÅRDSAVDELNING. HÄR BERÄTTAR VI OM VÅRT DAGLIGA ARBETE. VÄLKOMMEN!

måndag 25 november 2013

Bua - en kulturmiljö?!

Bya bygata slingrar sig fram mellan gårdar och hus.



Härom veckan var jag ute i Bua för att dokumentera ett hus som skulle rivas. Trist på ett sätt, men även detta är ju en slags kunskapsuppbyggnad. Huset visade sig vara väldigt förändrat även om gården det låg på var en väldigt välbevarad kringbyggd hallandsgård. En positiv överraskning för mig, som aldrig varit i den gamla byn Bua, var att det var en sådan fantastisk kulturmiljö. En gammal kustby med småskaligt ålderdomligt jordbrukslandskap och oändligt antal stenmurar, både ute i markerna och kring hus och gårdar.

tisdag 12 november 2013

Stadhuset i Falkenberg

I Stadhuset i Falkenberg sker en del byggnadsåtgärder för närvarande och fler är på gång.Under ett par års tid har arbeten pågått med att dra in ny ventilation, installera sprinkler, reparera tak etc. Kulturmiljö Halland har varit antikvarisk kontrollant av arbetena som nu börjar bli klara. Ett av de större jobben har varit att installera ny ventilation. Här har utmaningen varit att försöka anpassa anläggningen till befintliga rumsinteriörer mm. ventilationskanaler har ömsom redovisats, ömsom dolts bakom panel, ny träpanel likt ursprunglig har behövts tillverkats b la. Vi talar ju här om stor arbetsplats, som samtidigt som det ska fungera som modernt kontor, är skyddat som byggnadsminne, till stor del även interiört. I kommande etapp ska bl a fasaden på Kuben renoveras. Här handlar det om tvätt, reparation av fog, byte av trasiga marmorskivor bla. Ett rätt komplicertat jobb ma a o och som kräver hög kompetens. I den berömda piplinen ligger även åtgärder för att göra Stadshuset tillgängligt från huvudentrén mot Rådhustorget. Här blir frågan om det är möjligt att göra utan att förvanska de mest centrala delarna av byggnadsminnet. Vi återkommer i frågan...

torsdag 7 november 2013

Riksantikvarieämbetets höstmöte

Temat på årets höstmöte är Kulturarvet i samhällsutvecklingen.















Det har varit ett ovanligt stort intresse kring detta tema och höstmötet är i år fullsatt. Under mötets andra dag som bestod av ett antal föreläsningar för hela deltagargruppen hade före detta landsantikvarien i Halland, Christer Gustafsson, ett anförande som till stor del handlade om projektet Kreativa kraftfält i Halland. De resultat och tankar som projektet gett upphov till väckte stort intresse.



















Inlagt av //Dennis Axelsson

Kreativa kraftfält i Halland - Rapporten

Nu finns rapporten över projektet Kreativa kraftfält i Halland att ladda ner från Kulturmiljö Hallands hemsida.

måndag 16 september 2013

Kulturhistoriskt värde - en faktor att räkna med

Inom kulturmiljövården har vi länge varit övertygade om att kulturhistoriska kvaliteter ger ett mervärde till en byggnad. I en nyss genomförd undersökning har vi på Kulturmiljö Halland hittat intressanta samband mellan byggnaders kulturhistoriska värde och priset en köpare är villig att betala.


I senaste numret av Byggnadsvårdsföreningens tidsskrift Byggnadskultur har undertecknad skrivit en artikel där man kan läsa mer om detta. Tidskriften finns att köpa i välsorterade tidningsbutiker.
 
 
Inlagt av //Dennis Axelsson

torsdag 12 september 2013

Höghus i Hästen

I ett debattinägg i Hallandsposten kommenterar nu Kulturmijö Halland planerna på 5-6 våningsbebyggelse i kv Hästen mitt i Laholms innerstad. Vi hoppas att inlägget sätter ytterligare fart på debatten om Laholms unika stadskärnas framtid. Ett upprop mot den planerade bebyggelsen har satts igång på Facebook bla (http://www.laholm.se/bygga-bo/planer-och-utredningar/planer/detaljplaner/utstallning-detaljplaner/kv-hasten/). Så här skrev vi:
Som bl a framgått av artiklar i HP finns långt framskridna planer på en kraftig exploatering av Kvarteret Hästen i Laholm. Projektplanerna som nu är i utställningsskedet innebär att ett sexvåningshus samt flera 4-5 våningshus ska uppföras i Laholms gamla, i övrigt lågt bebyggda stadskärna. Som en konsekvens av denna byggnation föreslås att byggnaden mot torget från mitten av 1800-talet rivs och ersätts med ett hus i fyra våningar för att dölja det planerade höghuset.
Trots positiva ansatser, såsom att skapa en trevlig innergård i kvarteret, menar vi att bristerna med förslaget är alltför uppenbara. Bebyggelsen strider fullständigt mot karaktären i Laholms historiskt sett låga och unikt välbevarade stadskärna, dvs. det som en gång gjort Laholm till riksintresse för kulturmiljövården - och som därför Länsstyrelsen hade starka invändningar mot i samrådsskedet. I den nya planen över kvarteret Hästen har exploateringsnivån inte tonats ned, snarare tvärtom. Detta ger även oroväckande signaler om hur man från ansvarigt håll ser på staden som helhet och vilja att hävda dess särart.
De flesta som har kännedom om Laholm kan nog instämma i att det som främst ger stadskärnan dess särart - av vissa kallat varumärke - är småskaligheten och den gamla välbevarade bebyggelsen. Jämfört med de flesta andra svenska stadskärnor står Laholm här ut som ett lysande undantag . Med tur och skicklighet har, sedan rivningsvågen ebbat ut, denna idag alltmer unika stadskaraktär kunnat bevaras. Laholmsborna är med rätta stolta över detta faktum.
Med det föreliggande förslaget öppnas dörrarna för en helt ny skala i stadskärnan, som idag består av 1-2 vånings hus, i enstaka fall 3-våningshus. Vi menar att detta är fel väg att gå. Den låga bebyggelsen i stadskärnan har ett egenvärde; något som präglat stadsbilden genom århundradena och skapat dess speciella intima karaktär. Detta bör vi vara rädda om. Högre hus i Laholm, menar vi skulle kunna vara möjligt, men låt den unika stadskärnan vara en fredad zon!
Argumentationen för den höga exploateringen är diskutabel. Att det inte skulle vara ekonomiskt att bygga i lägre skala är i sig ett tveksamt argument. Flera moderna byggnader i centrum där skalan anpassats till befintlig bebyggelse tyder på motsatsen. Men det ekonomiska resonemanget blir i detta fall främst ett mycket kortsiktigt och snävt argument. Man kan ju även fråga vad en förlorad särart/varumärke kostar för en stad?
Erik Rosengren, landsantikvarie, Kulturmiljö Halland
Björn Ahnlund, bebyggelseantikvarie, Kulturmiljö Halland

Kommande vy i riksintresseområde? Saxat ur planbeskrivningen för kv Hästen
Inlagt av Björn Ahnlund

tisdag 10 september 2013

Brunnsbacka sågkvarn

Brunnsbacka sågkvarn är ett av Hallands cirka 50 byggnadsminnen. Den ligger i Södra Unnaryds socken i östra delen av Hylte kommun i en liten skogsglänta vid en bäck som rinner upp i den intilliggande Kroksjön.





















Anläggningen, som består av en kvarndel och en såg med stickhyvel och separat såghjul, är till sina äldsta delar förmodligen uppförd under 1700-talet. Sin nuvarande utformning fick den på 1870-talet i samband med en större renovering. Sågdelen var i bruk fram till 1930-talet och kvarnen något längre.

En anläggning som denna är i behov av kontinuerligt underhåll och under sommaren har ett nytt vattenhjul tillverkats.

Det nya vattenhjulet är tillverkat av ek.







































Ett upplag till det stora vattenhjulet har också bytts ut.

Det stora vattenhjulet tillfälligt upphängt med hjälp av spännband.







































//Inlagt av Dennis Axelsson

torsdag 22 augusti 2013

Kreativa kraftfält i Halland

Projektet Kreativa kraftfält (som omnämns i tidigare inlägg) kommenterades i tisdags Sveriges Radios program Kulturnytt.
Bland annat undersöks kopplingar mellan statistisk data och olika kulturyttringar.


Slutrapporten finputsas just nu och när den är helt klar kommer vidare information om var man kan få tag i den.
Inlagt av //Dennis Axelsson

torsdag 15 augusti 2013

Länets första byggnadsminne - Åkrabergs ladugård


En vanlig onsdagsmorgon mellan skurarna kan te sig ganska bra!

Åkrabergs ladugård i Värö socken i Varberg blev det första halländska byggnadsminnet 1963. Motiveringen var då att det var den märkligaste byggnaden i sitt slag inom Halland. Byggnaden uppfördes förmodligen någon gång under 1700-talets första hälft och under årens lopp har den skötts om varsamt utan att för den skull moderniseras. I dagarna har de senaste underhållsarbetena blivit klara. Man har sett över delar av taket, stengrunden, skiftesverket och ett antal luckor och körporten in till gården.

Delvis ny ryggning av halm med nya käppar av hassel.


Nattens regn ångar bort i morgonsolen.

Inlagt av //Dennis Axelsson



tisdag 6 augusti 2013

När Domus kom till stan

Här kommer ett filmtips till er som inte redan sett denna tänkvärda dokumentär. Den anknyter på ett sätt till byggnaden på Orkanen 1 i Halmstad som omnämnts här i ett tidigare blogginlägg.

På SVT:s hemsida kan man läsa:

1956 byggde KF sitt första Domusvaruhus i Karlskrona. Sedan byggdes i rekordfart 200 Domus i så gott som alla stadskärnor i Sverige, och lika många EPA- och Åhlénsvaruhus. Grävskoporna skövlade gigantiska innerstadskärnor för att ge plats. Det var en av de största stadsomvandlingar, förmodligen den mest förödande, som skett i vårt land.

Dokumentärfilmaren Anders Wahlgren har besökt 14 städer från norr till söder och dokumenterat de gigantiska stadsomvandlingarna som ägde rum i hela Sverige under främst 1960- och 70-talet. Anders Wahlgren filmade i Eskilstuna, Ronneby, Ljungby, Karlskrona, Kristianstad, Kalmar, Skövde, Västervik, Norrköping, Västerås, Sala, Enköping, Gävle och Härnösand.
- Domusvaruhusen var stöpta i samma form och storlek och såg förvillande lika ut, man visste inte riktigt i vilken stad man befann sig i. Arkitektens satt i Stockholm och ritade alla Domus exakt likadana.


Varuhusen skulle ligga, som handelns tradition bjöd, mitt i stan vid Stora torget. Kundernas bilar skulle också få plats och jättestora parkeringshus byggdes bredvid. I Ronneby, Blekinges äldsta stad tävlade Domus och EPA om att bygga allt större varuhus. Samtidigt beslöts att uppföra åtta parkeringshus. Gamla anrika byggnader och kulturhus sopades bort för att ge plats. Invånarna protesterade förgäves. I dag finns varken Domus eller EPA kvar men byggnaderna står kvar, som en döende strandad oljetanker ligger EPA utmed Kungsgatan.
Så är historien i stad efter stad. Gigantiska rivningar av kvarter av månghundraårig bebyggelse. Den politiska makten var stark, några få bestämde och var det något problem, ändrade man bara stadsplanen så att det passade Domus. Ja, KF hade till och med en egen stadsplaneavdelning. Så blev det ofta när kommuner med socialdemokratiskt styre lierade sig med KF:s Domuskedja, ett effektivt samarbete som fick de mest förödande konsekvenser för många städer.

En av dem som stred in i det sista var den stridbare konstnären Sven Ljungberg i Ljungby. Han satt framför grävskoporna och målade för att dokumentera och gissla makthavarna som ödelade staden.
Den ständigt stridbare nyblivne 90-åringen berättar och visar sina målningar i filmen. Den innehåller även en rad dokumentära filmsekvenser, protester, Domusinvigningar och intervjuer med bestämda makthavare från tiden det begav sig.
- Nu 35 år senare kan vi konstatera att det som en gång var modernt har blivit totalt omodernt. Den tidens ideal existerar inte. Men vi kan aldrig få tillbaka den stad som försvann under rivningsraseriet på 1960- 70-talet och som några kallat "ett sällskapsspel för planerare" och som drabbade i princip alla våra svenska städer, säsger Anders Wahlgren.


Filmen går att se på YouTube uppdelad i sex delar, klicka på rubrikerna nedan:

Del 1
Del 2
Del 3
Del 4
Del 5
Del 6

Inlagt av //Dennis Axelsson

måndag 24 juni 2013

Orkanen 1 - Byggnadsminnesklass?

På fastigheten Orkanen 1 i närheten av tågstationen i Halmstad finns en väldigt intressant byggnad som trots sitt idag ganska beskedliga yttre har en viktig plats i samhällshistorien. Kulturmiljö Halland har väckt fråga om byggnadsminnesförklaring hos Länsstyrelsen och väntar nu på att en byggnadsminnesutredning genomförs.











Byggnaden uppfördes vid slutet av 1920-talet som centrallager och kontor för Kooperativa Förbundet. Ritningarna upprättades av Eskil Sundahl som under perioden 1924-1958 var chef för Kooperativa Förbundets Arkitekt- och Ingenjörsbyrå och anses som en av de främsta företrädarna för funktionalismen i Sverige. Sundahl har ritat ett flertal mycket kända byggnader, exempelvis Katarinahissen och Lumafabriken i Stockholm. Byggnaden i Kv Orkanen är ett av få exempel på industribyggnader som Sundahl ritade i en nordisk klassicistisk stil.
Om Länsstyrelsen i en utredning, som nästan alltid sker i samförstånd med fastighetsägaren, kommer fram till att Orkanen 1 ska byggnadsminnesförklaras innebär det att den ges ett starkt lagligt skydd och att den inte får rivas. I stället ges förutsättningar för att byggnaden kan leva kvar och utvecklas i lång tid framöver.
Inlagt av //Dennis Axelsson


torsdag 13 juni 2013

Kulturmiljö Halland goes outer space and back!



Igår var Kulturmiljö Halland på utflykt på Onsalahalvön. Dagen startade med ett besök på rymdobservatoriet på Råö. Vi blev eminent guidade av Christer Andersson som började arbeta vid observatoriet 1965 och som numera är pensionerad.







När man med hjälp av radiovågor kan se universums begynnelse, ja då får man enligt Christer sätta sig ner och fundera lite. Ovan en illustration av Big Bang.











Världens första serietillverkade dator, Linc 8, inköptes till observatoriet 1967. Den har ett minne på 4k och totalt 24 bitar.










Vi lämnade sedan rymden för att ta oss tillbaks till Jorden igen.  Vid kulturreservatet Mårtagården har man bevarat en kaptensgård och markerna kring den. Manhuset uppfördes på 1780-talet och Sten och Lena Eriksson, som är engagerade i den förening som bland annat har hand om den praktiska skötseln, visade oss runt och berättade om gårdens historia.











Energibesparande åtgärder à la 1800-tal?










Efter visningen bjöds vi på kaffe och hembakt i trädgården.










Till sist var det dags att bege sig av hemåt i solnedgången.

Inlagt av //Dennis Axelsson

tisdag 28 maj 2013

Byggnadsvårdsdag på Hallandsgården i Halmstad

Lördagen 1 juni kl 11.00 - 17.00 är det byggnadsvårdsdag vid Hallandsgården på Galgberget i Halmstad. Arrangemanget är ett samarbete mellan Föreningen Halländska Hus och Gårdar, Byggnadsvårdsföreningen och Kulturmiljö Halland.

Under dagen kommer man kunna ta del av byggnadsvårdsprodukter, trähantverk, fönsterrenovering, kakelugnar, slamfärgskokning, arbetskläder och mycket annat.

Välkomna!

måndag 20 maj 2013

Avnjuta våren i Laholm

När våren är som vackrast och man som bebyggelseantikvarie kan få tillbringa arbetsdagen ute i fält, ja då vill man inte klaga. Förra veckan hade jag och kulturgeografen ett riktigt Knäredsrace, med besök i Älmhult, Putsered, Husalt, Norrlida, Källshult och Mästockaheden. Det största problemet är kanske att allt visar sig från sin bästa sida när vårsolen skiner och den skira grönskan ramar in, att det blir svårt att sätta på urvalsglasögonen.

Fundersamma kossor i Älmhult.


Mästockaheden.

Sista workshopen inom EEPOCH

Den 7 maj var två av oss bebyggelseantikvarier från Kulturmiljö Halland på sista workshopen inom forskningsprojektet EEPOCH på Chalmersvillan i Göteborg, se tidigare blogginlägg om detta. Under några år har vi genom workshops kunnat ta del av Heidi Norrströms forskningsprojekt om energibesparing i kulturhistoriskt värdefull byggnader.

På denna sista work shop var temat samarbete mellan olika proffesioner som krävs när sådana här åtgärder ska genomföras på äldre värdefull bebyggelse. Under dagen diskuterades och prövades systemiskt tänkande och systemisk metodik som en möjlig väg där antikvarier, arkitekter, tekniker, fastighetsägare, brukare och andra intressenter ska mötas, ta del av varnadras berättelser kring objektet för att tillsammans hitta lämpliga lösningar. Inte helt lätt men onekligen en intressant metod som borde praktiseras mer.
I hus A på Chalmers hölls under dagen ett litet vernissage för en utställning om projektet. Här fick en arkitekt, en ingenjör och en antikvarie handgripligen hitta balansen tillsammans.

torsdag 2 maj 2013

Framtidens kulturhistoriska byggnader?

Ibland när vi är ute och åker ser vi ju en del modern bebyggelse som är intressant. Det kan förstås vara svårt att lägga kulturhistoriska värderingar på relativt nya byggnader, men nog skulle väl denna lekstuga i Vallberga vara värd att bevaras till eftervärlden?!

måndag 29 april 2013

Kvarnar, kvarnar, kvarnar

Ränneslövs kvarn

På vår resa genom Laholms kommun på jakt efter kulturmiljöer har vi sett en hel del kvarnar. Man undrar om det är ovanligt många i just den här kommunen och om kvarnar är en bebyggelseakategori som väcker bevarandelusten hos människor?! Nu har vi alla fall ringat in en riktigt fin miljö söder om Ränneslöv, en kuperad, böljande dalgång där Smedjeån slingrar sig fram, med inte mindre än tre kvarnar på en kort sträcka.



Pigemöllan
Värestorps kvarn


torsdag 25 april 2013

Knäreds kvarn



Våren är en intensiv tid och mycket är på gång. Härom veckan var jag på besök hos Roland Davidsson på Knäreds kvarn, som mycket välförtjänt, kommer att få Hallands museiförenings byggnadsvårdsdiplom i maj. På relativt kort tid har han räddat kvarnmiljön från totalt förfall, renoverat befintliga byggnader, återskapat de som raserats och t o m inrett ett eget litet brandmuseum. Passa på att besöka denna fantastiska pärla i samband med jubileet för freden i Knäred i sommar och kvarnens invigning den 15 juni.!

torsdag 4 april 2013

Drivbänken 3



Drivbänken 3 före renovering.


Efter renovering. Balkongen saknas fortfarande men är på gång.
Nya takskydd har tillkommit.

 
Ytterligare en kandidat till Byggnadsvårdsdiplomet kan nu presenteras, nämligen Drivbänken 3 i Falkenberg. Det är ett litet flerfamiljshus från början av 1900-talet, som bevarats i dessa kvarter, som annars har "drabbats" av ganska storskalig exploatering under senare år. Den nye ägaren har gjort en mycket stor insats som bevarat den ganska nedgångna fastigheten. Bl a har fasadputsen, som var i dåligt skick, knackats ned och återställts med ny kalkputs och med mer välstämd kulör (enligt vår rekommendation, nota bene!). Fönstren har bytts ut till nya i samma utförande men med invändigt energiglas. En mycket bra priskandidat på det hela taget.

onsdag 20 mars 2013

Klockaregården i Torup

Klockaregården 2012
Klockaregården 2012 efter branden.
Nu börjar det bli dags att utse mottagare av Museiföreningens byggnadsvårdsdiplom 2013. Förra veckan var jag uppe i Torup och tittade på Klockaregården. Detta kan vara samhällets äldsta byggnad, från 1700-talet, delvis byggd av virke från den gamla kyrkan. Historian sitter bosktavligen i väggarna. Som underlag för tapeter och väggfärg sitter t.ex. gamla husförhörslängder och avlagda notpapper, troligen också från kyrkan.



För ungefär ett år sedan härjades byggnaden mycket olyckligt av en brand under pågående renoveringsarbeten. Mycket av det då utförda arbetet blev därmed ogjort, men nu står byggnaden återigen i alla sin prakt. Ett fantastiskt arbete är utfört och byggnaden är räddad.
Noterna skymtar fram bakom stänkmålningen.


Den gamla manbyggnaden har också fått en liten kompis,
ett förråd i precis samma stil, som ligger som en flygelbyggnad vid gårdsplanen.







måndag 11 mars 2013

Tilläggsisolering och risker

Jag var som representant för KMH  inbjuden till en seminariedag med workshop på Chalmers arkitektur i Göteborg angående tilläggsisolering och risker och möjligheter i kulturhistorisk bebyggelse, som gick av stapeln i torsdag 11 mars. För arrangemanget stod bl a Heidi Norrström, känd från KMH, som har detta som en del i sin  kommande avhandling. Det blev en mycket givande dag med bra föreläsningar och diskussioner i en lagom stor grupp (14 personer) med folk från olika discipliner; univerisitet-forskarvärlden, myndigheter, kulturmiljöarbetare, arkitekter och byggfolk. God mat och fika ingick därtill!

Ett grundläggande problem från bevarandehåll och även fastighetsekonomiskt är de krav som nya bygglagstiftningen ställer när det gäller energibesparing. Här likställs nämligen gamla hus med nyproducerat vad gäller energiåtgång. Enligt de undersökningar som gjorts på gamla hus som renoverats för att förbättras ur energisyfte, är man idag dock inte i närheten av de gränsvärde som ställts upp. Frågan är om det alls är möjligt?

På seminariet beskrevs metoder occh modeller för byggnadssimulering, d v s hur man kan beräkna energiåtgång utifrån olika scenarier och insatser. I ett gammalt hus är de svårare att göra beräkningar än i ett nytt där man byggt med moderna material och teknik. (Frågan är då var det  brister,  i metoden eller de gamla husen?). Vid renoveringar särskilt av större, komplexa byggnader är noggranna förundersökningar särskilt viktiga så att inte åtgärderna på sikt motverkar sitt syfte genom att bryta ned byggnaden i förtid, vilket har hänt vid energisparinsatser. Ofta märks inte negativa följder förränn efter 10-20 år.

Flerfamiljshuset som tilläggsisolerats med vacuumisolering. Huset är från 1930. Denna typ av landshövdingehus har träpanel utanpå nedersta våningens tegelstomme.
Foto: Familjebostäder, Göteborg




Det var intressant att ta dela av de tester av nya isoleringsmaterial som gjorts av ett par unga forskare på Chalmers. Ett material, vakuumisolering VIP, har testats i fullskalemiljö på ett landshövdingehus vid Mariaplan i Göteborg. Mätningar av fuktkvoter etc görs kontinuerligt. Materialet, som redan används som byggnadsisolering i bl a Tyskland, utvecklades från början för kylskåp och består av en kärna av kiselpulver (be mig inte utvecka det närmare..). Det levereras såsom aluminiumfolieklädda skivor, ca 1-2 cm tjocka i olka storlekar. (2 cm motsvarar 10 cm mineralull, dvs fem ggr så effektivt). Det väger heller inte mycket. Nackdelen är att plattorna är känsliga; de går inte att dela eller spikas, då punkteras de och får sämre egenskaper. De kräver också ett ramverk där man kan fästa dem mot en husfasad. För att undvika köldbryggor måste man isolera utanpå panelen i något annat material, som går att spika i. Härtill tillkommer en luftspalt bakom ytterpanelen. Det andra materialet som förevisades hette Aerogel och är liksom vacuumisolering ett kiselbaserat material. Det har främst använts i andra sammanhang såsom i rymddräkter och rörisolering i industrin. Det är ungefär 40% Fördelen med aorogel som husisoleringsmaterial är att det är flexibel. Det måste dock blandas med andra material (ren aerogel är mycket skör) Som ingrediens ikompositnmaterial  leveraras det i form av duk/väv ca 3-10 cm tjock. Man kan spika och klippa i det utan att  egenskaperna försämras. Man har också börjat använda det i putsbruk (exempel från Schweiz). Materialet är hydrofobiskt, dvs stöter bort fukt, men är samtidigt ångenomsläppligt! Sett till dess egenskaper kan man alltså se att det har stora fördelar vid t ex fasadisolering. Ingen extra isolering eller luftspalt verkar behövas.Det är vidare transparant och försök att använda det istället för glasfönster har gjorts men här kommer det rena materialets skörhet in och ställer till det. Materialet har mkt låg värmekonduktivitet, ung förmåga att leda värme, lägre än stillastående luft. Slutligen till nackdelen: Det är dyrt...Kommersiell användning i byggindustrin och större volymer är fortfarande i sin linda, men kan komma att förändras. (Verkade som att några företag i USA låg i startgroparna här).

Vi tittade slutligen lite på ett konkret exempel, kvarteret Måsen i Falkenberg, som ägs av FABO. Här finns fyra hyreshus uppförda 1945, som står inför rernovering med energisparåtgärder. Byggnaderna är med i bevarandeprogrammet.  De är i betongstomme som putsats. Olika åtgärder diskuterades. Går det att tilläggsisolera utan att förvanska? (Kanske som ett pilotprojekt med aerogelduk eller puts var vi flera som tänkte.) Andra åtgärder som diskuterades var fönsterbyte alt fönsterrenovering, isolera yttertak och tillföra solceller samt tapp-/avloppsvattenvärmeåtervinning.

Det här blev utförligare än jag trodde men ämnet engagerar! Det finns alla skäl att hålla sig ajour med nya teknikrön och förordningar. Samtidigt tror jag det är viktigt att dessa granskas utifrån och ur andra perspektiv, bl a ur kulturmiljönvårdens långsiktiga synsätt. Frågor som t ex dyker upp är ju livslängd och livscykelanalys kontra energiåtgång, de nya materialens hållbarhet och säkerhet etc. Man kan naturligtvis även ställa frågan om ny teknik ska lösa alla energibesparingsproblem, men det är en annan större diskussion.

Nästa seminarium ska hållas i på Kulturmiljö Halland längre fram i vår.

Tillbaka till 60-talet (2)

Mycket glädjande att Halmstads kyrkoförvaltning nu har dragit tillbaka ansökan om rivningslov för den gamla prästgården. Onekligen ett stort steg i rätt rikning. Fortfarande vill man dock riva den tillbyggda delen, oklart varför. Vi utgår från att hela den nuvarande byggnaden ska bevaras och at en projektering för varsam ombyggnad nu tas fram. Kulturmiljö Halland deltar gärna i denna process!

fredag 8 mars 2013

Internationella kvinnodagen


Idag stod en röd ros på skrivbordet hos alla damer på Kulturmiljö Halland. En anonym person stod för denna fantastisk värmande och glada överraskning. Tack!

tisdag 5 mars 2013

Simhall vid simstadion i Varberg


Kulturmiljö Halland har fått ett uppdrag att titta på möjligheterna, eller omöjligheterna, med att bygga en simhall på platsen där dagens simstadion ligger i Varberg. Området är känsligt, vid strandpromanden, havet, stenbrottet, Fästningen, Platsarna och Rantzauklippan, och det finns en del att fundera på. Det är i alla fall positivt att Kulturmiljö Halland får vara med i processen på ett tidigt stadium, för att se på de kulturhistoriska värdena på platsen.
Fortsättning följer?!

Lottens i Knäred

 
Förra veckan gjorde jag en slutbesiktning av Lottens villa i Västralt i Knäred. Ett mycket sevärt besöksmål, som numera tas väl om hand av Knäreds Forskarring och hembygdsförening. Den vackra villan från 1909 ser ut som när de sista boende lämnade den, t.o.m. pelargonerna lever och frodas i fönstren.
Ett besök på Bollaltebygget föjde därpå, en av Hallands få bevarade helt kringbyggda gårdar, också den i Knäreds socken.

torsdag 28 februari 2013

Kreativa Kraftfält

Vid Semeion Research Center of Sciences of Communication (Semeion) i utkanten av Rom sysslar man med avancerad forskning kring bland annat neurala nätverk och evolutionära algoritmer. Som en del av projektet Kreativa Kraftfält (Kreativa Kraftfält) analyseras den inventering av kulturaktiviteter och faciliteter som genomförts i Halland med hjälp av metoder som utvecklats av Semeion. Syftet är att ta fram kartbilder som visar var kulturens kraftcentra ligger idag och hur de kan komma att utvecklas i framtiden. Detta kan sedan analyseras och användas för att påverka och förstärka kulturens betydelse i Halland.

Forskningscentrat är beläget på
landsbyggden en bit utanför Rom

Här skapar man nya algoritmer

Man har en väldigt alert vakthund. Kan ni se var
den är?

Den här jycken skojar man inte med...

Inlagt av //Dennis Axelsson